Metabola syndromet

Metabola syndromet är ett samlingsnamn för flera faktorer som ökar risken för livsstilssjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och vissa cancerformer som prostatacancer, tarmcancer och bröstcancer. Det kan även spela en roll i utvecklingen av vissa typer av demens. Studier visar att personer med metabola syndromet har en fem gånger högre risk att drabbas av hjärtinfarkt.

Orsaker till metabola syndromet

Forskare tror att en kombination av för stort energiintag, fel sorts föda och för lite fysisk aktivitet bidrar till utvecklingen av metabola syndromet. Stress, psykosociala faktorer och ärftlighet spelar också en roll. Evolutionärt sett var kroppen inställd på att spara energi under perioder av överflöd, vilket nu kan vara en nackdel i dagens samhälle med konstant tillgång på mat och en stillasittande livsstil.

Riskfaktorer

Riskfaktorer för metabola syndromet inkluderar:

• Fetma: BMI över 30 eller bukfetma (midjemått över 80 cm hos kvinnor och 94 cm hos män).

• Förhöjda blodfetter: Triglycerider över 1,7 mmol/l eller låga nivåer av HDL-kolesterol.

• Högt blodtryck: Över 135/85 mmHg eller pågående behandling.

• Förhöjt fasteblodsocker: Över 5,6 mmol/l, nedsatt insulinkänslighet eller typ 2-diabetes.

Symptom och diagnos

Metabola syndromet är ofta symtomlöst och upptäcks ofta vid kontakt med sjukvården av andra skäl. Högt blodtryck, förhöjt blodsocker och blodfetter ger sällan symtom förrän allvarliga komplikationer som stroke eller hjärtinfarkt uppstår.

Varningssignaler

Övervikt, särskilt bukfetma, och en stillasittande livsstil med intag av mycket raffinerat socker och fet mat kan vara varningssignaler. Även normalviktiga kan drabbas, så regelbundna kontroller av blodtryck, blodsocker och blodfetter är viktiga.

Förebyggande och behandling

Livsstilsförändringar är grundläggande för både förebyggande och behandling av metabola syndromet:

• Sluta röka: Minskar risken för insulinresistens och åderförkalkning.

• Kostförändringar: Mer frukt, grönsaker, fibrer och långsamma kolhydrater, samt mindre transfetter och mättat fett.

• Motion: Minst 30 minuters måttligt ansträngande fysisk aktivitet per dag.

• Viktnedgång: Kombinationen av kostförändringar och ökad fysisk aktivitet leder till viktnedgång och förbättrade hälsomarkörer.

• Medicinsk behandling mot övervikt

mättnadshormon

Modern medicinsk behandling innehåller ett hormon som påminner om kroppens eget mättnadshormon. Det utsöndras i vanliga fall från tunntarmen när man får ner mat i magen. Det gör att man blir mätt snabbare än vanliga fall och därigenom drar ner på sitt matintag, utan att vara hungrig. Medicinen gör också att magen tömmer sig långsammare och därigenom är man mätt längre. Den hjälper också till med att släppa ut insulin från bukspottkörteln och bidrar till ett jämnare blodsocker. 

medicinsk forskning

Moderna GLP-1 analoger är mycket välstuderade och i stora vetenskapliga studier har man sett viktnedgång på ca 16% av kroppsvikten per år. Om man kombinerar behandling med livstilsförändringar som hälsosammare mat och träning kan viktnedgången bli ännu större

hur länge måste jag hålla på?

Hastigheten på viktnedgången är mycket individuell men i genomsnitt ca 0.5 kg i veckan. För en del patienter räcker det med den lägsta dosen av läkemedlet medan en del måste ha högre dos. När man nått sin målvikt kan man välja att sluta med läkemedlet och försöka bibehålla sina goda vanor. Man kan också välja att fortsätta med låg dos för att minska risken att gå  upp igen. För vissa patienter kan detta bli en långvarig behandling (livslång) för att inte gå upp i vikt igen. 

varför provtagning?

För att göra en grundlig förståelse av hur din hälsosituation tar vi en omfattande blodprovsanalys för att bedöma din hälsotillstånd. Det kostar 995 kr och då ingår provtagning, analys och tolkning av prover av läkare. Därefter kan vi se om medicinsk behandling för viktminskning passar dig. 

varför är jag överviktig?

Fetma är en folksjukdom och en stor del av befolkningen kämpar med övervikt. Övervikt (BMI>25) eller fetma (BMI>30) påverkar den psykiska och fysiska hälsan mycket. 

Genom historien har det varit en stor nytta att lägga på sig fett för att överleva svält. Men i vårt moderna samhälle, med kaloririk mat och minskat fysisk aktivitet, är det inte lika funktionellt. 

Fetma handlar inte om "dålig karaktär" utan är en multifaktoriell sjukdom som kräver aktiv medicinsk behandling. 

Många försöker gå ner i vikt men pga kroppens inre "vikttermostat" går man ofta upp igen efter att ha försökt banta.

minskade risker för följdsjukdomar

Med modern viktminskning och en normalisering av kroppsvikten minskar man risken för följdsjukdomar, exempelvis diabetes typ 2, hjärtsjukdom och sömnapne. 

kan man äta som vanligt?

Det som är revolutionerade med de nya preparaten är att man blir mätt snabbare. Därför är det lätt att äta färre kalorier och därigenom gå ner i vikt. Vi hjälper dig med förslag på hälsosam mat.